Nu är det på gång.....

första steget till vårt "nya" liv, första lasset gick igår så nu är det laddat för när <3 lilla kommer.

Alltså dags att börja ta tag och röja undan här också så vi får in det som ska in och lite sånt....puh....har inte riktigt inspirationen idag ännu....

men den kanske kommer. Måste bara kolla upp högskolorna och se vilken jag ska välja....eller båda....

I tisdags blev det bio med alla älsklingar, The girl with the dragon tattoo, Hyfsad men inte super. Blev förvånad över att den inte var råare med tanke på att den svenska är rätt rå och boken är väldigt rå på vissa delar. Stellan var absolut bäst iaf, han gör rollen riktigt bra. I övrigt, okej, men inte mer. Värd 110 kr?....... nja, inte riktigt. Men vi fick en trevlig kväll allihop iaf. Innan dess genomfördes årets första inventering på City Gross, gick förvånansvärt smidigt tycker jag. Skönt!

Nu är det dags att fixa lite käk, kolla upp kursplanerna och sedan besöka gymmet innan vi fortsätter röja, plocka och packa =). Sedan myskväll med Eva Rydberg på TV och ladda för morgondagen.

Och imorgon hoppas vi att jag lyckas med coachingen och att  tjejerna gör en bra tunering med fin slutplacering, det är vi värda ;)

See ya all later...... ;)

Så kom både jul och nyår och gick igen :)

Firat som aldrig förr med nära och kära på olika håll. Delvis annorlunda än innan men samtidigt härligt, vår första jul och nyår tillsammans =).

Kan inte annat än att bli förundrad över hur gott det kan vara. Julafton firades i lugn mys hemma med hjärtat, lillan och emmisen. Blev väckt med kaffe på sängen och en första liten klapp; ett underbart halsband med en limegrön sten och texten love, alldeles helt i min smak. Förmiddagen spenderades förberedande allt gott till julbordet under leenden och skratt med hjärtat och lillfis. Till eftermiddagen anslöt även emmisen och sedan piraten för en lugn kväll med massor av mys tillsammans =). En liten tomte hade också tagit en första titt förbi......;)

Och jag fick en gåva som var så mycket mer än bara en klapp. Att mitt hjärta kan se och vill ge det som betyder något, som är det där alldeles speciella bara för mig, som jag inte ens själv kunnat tänka mig...... jag fick ett tio-kort på massage hos bästaste Lina, min massör. En gåva som var fantastisk i sig men som med helheten blev så enormt mycket mer att tårarna av lycka tittade fram i ögonvrån en stund =).

Även barnen blev nöjda. Saknade dock mins stora älsklingar, men de kom ju dagen efter för att vara med och njuta av massor med firande =) Så härligt! Dessutom fått njuta av min storas sällskap under större delen av lovet, mmmm så underbart :) Känns så mycket mer komplett. Dock en liten knick av det hela att storfis och emmisen och mellanspiggen drabbades av kräksjukan en sväng..... men men....sånt händer ju. Nyår med goda vänner och familj, mysigt. Hjärtat tog ton och underhöll en stund, min underbara trubadur ;). Nyårsdagen fick bli slapp, filmmys och snabbmat ;).

Kommit igång med lite träning efter gotteliv någon vecka, så skönt! Längtar dock till att få komma i fas och kunna träna som vanligt....men men man får skynda långsamt om rehabiliteringen ska bli lyckad. Golvet klart en trappa upp =) !!!! Bara lister och möblering kvar. Härligt!

Sedan kommer nästa aber....hur sjutton vi ska få in allt i min lilla stuga?????????

Packa på hög kanske?..........

Ja, en del pysslande blir det närmsta veckorna kan man väl lugnt säga.

Men det ska bli skönt. Ett steg framåt, som jag hoppas ska bli super =)

Nu är det dags att fixa en del innan kudden får sällskap igen ;)

måste bestämma vilken av kurserna jag ska ta.........

Äntligen tagit tag i mig själv en smula efter allt julfirande och gottande.

varit på gymmet och kört två varv plus en halvtimme på bandet. Väldans skönt, men är så sugen på att få pumpa på som vanligt....dock tar det väl ett tag till....försökte mig på lite lätt jogg men det funkade inte alls, inte ens att gå funkar smärtfritt eftersom det låser sig och gör rejält ont..... men men, det är bara att jobba på, någon gång ska det väl ge med sig....hoppas jag.

Sitter och hoppas att jag och alla de andra ska slippa magsjuka.....hjärtats lilla har rykt på det stackarn, inget kul alls...

det är något av det värsta jag vet.....tar hellre en förkyldning kan man lugnt säga.....om man nu måste drabbaas av sånt också...mitt i allt elände som stökar på...

Mycket som snurrar nu....'

vart landar vi alla i allt och vad ska det bli av allt?

en del att fundera över, massor att tänka på, känslor att reda ut och så vidare.....

Men det får vi väl se hur det blir med....

Julefirandet pågår för fullt, vi laddar inför omgång 3..... med en del fd släktingar, numera barnens släktingar endast.

Känns lite konstigt, att veta att man efter så många år inte längre är en del av det....

en klump inombords nu, som kan bli rätt så tung om man tillåter det... vilket jag inte tänker göra... det får vara nog nu.

Valen har vänt, och nu är det bara att leva med....de kunde varit ovalda, men de blev val....och det är väl egentligen inte så konstigt, blod är tjockare oavsett vad det bär och har burit med sig

tur man har ett helt år kvar att vänja sig vid att det numera kommer se annorlunda ut....

jag har bestämt mig för att sluta kämpa iaf, de val de gjort är deras och jag finner mig i det för det är inte längre någon mening att kämpa för att få finnas med, det sårar ändå bara mer än vad det ger, det har kännts rätt så tydligt några gånger nu och jag vill inte försätta mig i det mer, det gör bara ont!

Nyheter som påverkar kom också med klapparna, svåra att smälta men viktiga att hantera....

en del att tänka på....

Julen har varit så skön så här långt, längtar inte till vardagen kan man lugnt säga....vill få mysa lite till....låta alla måsten vara utanför ett tag till....känner att behovet av att ladda batterierna är rätt så stort och kräver lite mer tid....

lite mer tid att reflektera, fundera och vara....

Innan det är dags att ladda vidare i all den där vardagen som tyvärr pockar på....

Önskar er alla en god fortsättning på julen innan vi laddar vidare att påbörja ytterligare ett nytt år

Oj vad tiden rullar iväg fort....

nu är det redan julaftonskväll och vi börjar så smått komma till ro i vår lilla stuga.

Dagen har varit underbart lugn och skön   .

Efter en skön sovmorgon, rätt välförtjänt tycker jag eftersom förberedelserna höll på till efter 03 i morse.....

så pysslade vi efter en lätt skinkmackefrukost med kaffe, i köket med förberedelserna för julbordet.

Jansson och gratäng,    fixade gubbröra och annat gott, lax och sill, köttbullar och prinskorv, skinkan griljerades med min lilla speciale    och allt annat gott som hör julen till.

Min minsta älskling fick några av sina klappar samtidigt som vi njöt av den moderna Tom Hanks-klassikern Polarexpressen, en av favoriterna.....

Sedan kom hjärtats lilla hjärta lagom till julmatsdofterna steg högt och vi kunde efter den klassiska Kalle Anka, alla placera oss runt bordet och smaka på läckerheterna    .

I väntan på piraten intogs kaffe och glögg framför nästa moderna klassiker, Nu är det jul igen - Tim Allen i paradrollen.

Så när vi för kvällen blivit fulltaliga var det dags att se vad tomten lämnat under granen denna dag......

och till julgottet blev det del 2 av Nu är det jul igen, med avbrott såklart för de gamla klassikerna...: Karl-Bertil Jonssons julafton och Svensson Svensson....  .

Måste säga att det var en underbar start på julen. Mitt    är det finaste som finns! trots att vi har mycket att lära om varandra flyter allt på så himla bra, vi fixar och donar tillsammans och det han gett mig idag, inte bara gåvorna i sig men helheten med dem är helt underbar. Det visar att han redan känner mig rätt väl och framför allt att han bryr sig. Symboliken i det hela är så stor, jag tror inte han förstår hur stor den är för mig. Men det att han uppfattat det lilla som gör skillnaden och visar det utan att jag ens haft en tanke på att det skulle göra skillnad förrän idag - det är alldeles fantastiskt!      .

och imorgon kommer mina stora älsklingar också så vi kan fira och mysa riktigt mycket tillsammans. Det ska bli så underbart härligt!

Nu ska jag bara njuta en stund innan JB kommer och strör sand i mina ögon denna julaftonsnatt   .

Tack mina älsklingar för att ni finns.

En riktigt fröjdefull och God Jul till er alla   

Nu väntar bara golv och lister så är övervåningen helt klar....så underbart skönt =)

Blev en liten reaktion av fröken mellan när det härligt gröna taket upptäcktes ;) men verkar ändå som det funkar okej, iaf för nu =) Så småningom kan det nog bli andra toner på väggar och tak en trappa upp men just nu är det annorlunda och lite fräckt får jag nog tycka.

Fick dessutom en ny idé till köket som förhoppningsvis ska bli verklighet inom en inte allt för lång framtid.....

gråsvart, lila och ljusgrått...... en del idéer om unika detaljer som nog kommer bli riktigt häftigt =).

En helg som bestått av massor med arbete, sena nätter och annat så tröttheten har varit enorm. Dessutom fullt ös och arbete hela veckan men nu är det bara en dag till innan det blir ett par dagar ledigt innan ruljansen återupptas =)....puh...ingen ro där inte...=)

Härligt dock att ha alla mina älsklingar hemma =), mesta fixat i matväg, ska bara tillagas också, dock ett par små saker kvar innan det bara blir till att njuta av allt gott =).

Önskar bara mina små godingar var hemma HELA helgen, men nästan blir det i alla fall <3

Nu ska jag agera frisör...igen.... kan nog snart skaffa mig en sidainkomst där kanske ;)

Imorgon blir det massor att göra och sedan kommer syster yster med familj för lite trevlig samvaro =)

Puss o Kram

och en god jul om jag inte hinner uppdatera innan dess, men ska försöka trycka in det också i tillvaron ;)

Konstigt hur det kan bli.....

man tror saker kanske ska bli bra till slut

att saker ändå har ett värde...

men sedan börjar man åter undra....

kanske är det inte så, kanske är det meningen att man ska hållas nere för att inte komma för högt

kanske var botten ändå inte botten i alla fall, även om det lugnt ska sägas att det definitivt kändes som det!

Den känsla som detta ger är nästan omöjlig att beskriva....

djupet i själen som tidigare inte varit upptäckt blir plötsligt blottlagt

och man undrar

vad har gjort att någon alls förtjänar ett oupphörligt strömmande nedslag?

skall glädjen aldrig få finnas med helt och fullt? den totala lyckan är bara ett fantasifoster

lusten som var så stor, härlig och energifylld kom av sig, försvann som en vindpust...

åter igen...

lagom till dagarna då förväntan och glädje ska vara det totala

Den ingen förstår är, att dessa små saker som andra kan tycka att det är, tillsammans, när de läggs på varandra i en oändlig ström, en på en på en, ger en tyngd som är svår att mäta, svår att hålla ifrån sig...

Kanske blir det aldrig så igen, kanske var det inte mer...

när åren blev 2 siffror tog allting slut....eller kanske var det när medvetenheten om att det fanns en värld större än bubblan runt omrking, kom som allting sprack....

endast små öar av uppevaro höll sig kvar...

antagligen de som gör att man kan hålla sig upprätt,

men frågan är.......för hur länge?

Känns just nu som om det sitter en stor propp inom mig.

Undrar vad jag gjort för fel? Hur mycket ont har jag gjort i mitt liv för att förtjäna detta? om och om igen......

verkar som om det aldrig kommer ta slut.......

Hur fan kan någon som inte deltagit knappt någonting, som aldrig kämpat för att ge allt, som aldrig slitit för att kunna ge samma förutsättningar som alla andra haft, som bara skitit i allt och dykt upp i lådan när det passar syftena bäst, Hur fan kan någon som egentligen bara utnyttjar och som gjort det alltid och som inte visat ansvar någonsin, hur fan kan någon sådan alltid vara den som vinner i slutändan?

Ingenting man gör är någonsin värt något - så varför i h-lte har jag kämpat litvet ur mig alla dessa år, varför fortsätter jag kämpa och ge allt när det ändå inte är värt ett j-la skit? Det skapar bara ännu mer avstånd.

Kanske ska jag också börja skita i allt, sluta vara vuxen och ansvarstagande, bara laja med och inte bry mig.....

kan man stänga av helt? Koppla bort alla känslor? Stänga hjärtat, låsa och bomma igen och sedan kasta nycklen i det djupaste havet!

Undrar om det kommer vara likadant för alltid nu?

Kommer det se samma ut när det är dags att hamna på tråden?

Är hon så j-la bra att hon tar över och får all kärlek nu?

Har jag förtjänat allt det här? Är jag så dålig som mamma att detta var allt det var värt?

Då kanske det är lika bra jag ger upp kampen nu, slutar bry mig, försöker glömma alla känslor och skiter i allt....

Känns som om det inte är läge för någonting just nu.

Sånt här lägger sordi på hela tillvaron

och inte ens kärleken jag trodde skulle få vara en del och göra allt fullkomligt kan läka såren eller lindra smärtan....

orkar just nu inget mer

don´t wanna be a part of this no more...... guess I just have to face the fact....no matter how much I give, no matter how much I try.....I will allways lose.....