Tröttheten börjar verkligen ta ut sin rätt...

Känns som att saker bara hopar sig......har massor att göra och det ska hinnas innan julledigheten....puh...

saker att skriva, känns lite svårt bara eftersom det är svårt att koncentrera sig och fokusera där på plats.....

En del annat som spökar runt också....

känslan av förlust som kryper in på skinnet lite grann och som gör en nedstämd.

Påverkar tröttheten ännu mer negativt

Samtidigt snurrar en massa annat. Saker som plötsligt vänder på andra håll än man kunde ana, dock en aning för sent. Och funderingar på hur det kommer bli och vad som ska hända

oro, tankar på framtiden, allas välbefinnande och känslan allra längst in.

Tillbaka igen....samma känsla av förlust....

ska det aldrig någonsin ta slut?

Känslan av att inte längre duga, att man blivit åsidosatt till förmån för någon som åter igen lyckas svassa sig in med massa snygga ord och prat......

hur länge är det meningen att man ska kämpa och när är det tid att ge upp?

Vill inte må så här mer...... den makt de fortfarande har att såra in i själen genom andra ....ska den aldrig försvinna?

Nu behöver jag verkligen få läka så jag kan få börja träna på allvar igen......saknar min ventil att få låta kroppen slita och svettas så att ångesten kan åka samma väg, iaf en del av den...

behöver få bygga upp och känna styrkan igen.

Kämparinstinkten finns där, längst inne...

de ska j-la inte få lyckas bryta ner mig, för jag är starkare, bättre och jag ska hamna på toppen

Mina mål och visioner ska bli verklighet, jag ska komma ut på topp....

även om det gör ont.....ska de inte få lyckas bryta ner mig.....

frågan är bara....ska jag kämpa för de som gör mig illa genom att gå på allt fint snack och stora gester.... eller ska jag släppa taget?

Känner mig utnyttjad, använd och förbrukad.......som man bara duger när det är kris men annars är de de som snackar bäst som får det finaste..... Bara för att man kämpar och sliter, jobbar för sin försörjning, ska någon alltid försöka sno åt sig allt de kan.....förstöra.....

Men de ska inte lyckas, jag ska nog sjutton visa dem vad som är värt något, vad som betyder något i längden

Önskar bara jag visste hur jag ska kunna vända skutan, så att alla kan komma på rätt köl, se värdet, växa, bli starka och lyckas med det jag vet de skulle kunna lyckas med om de inte dragits ner att den skit de fina orden orsakar.....

Tack för att mitt hjärta ändå finns och stöttar mig och min ängel som jag vet finns där när jag behöver, även om det går dagar eller veckor utan att vi hörs av......

Jag ska segra, jag ska lyckas, jag ska vinna..... och mina älsklingar ska komma med segrande med huvudena högt och hjärtat stort =)

Finns en del att vrida och vända på..... både yrkesmässigt och privat....

Blir ibland inte klok på en del känslor som kommer upp....

när det ena slaget efter det andra kommer så tryter både tålamod och annat....

blir irriterad och skäms över mig själv då.....

men det kommer stunder ibland när tankarna kommer på vart det här kommer landa, och viss oro för om det inte skulle fungera..... Betyder ju så mycket.

Men när för mycket går emot tenderar det att påverka allt negativt och osäkerheten kommer upp över hur mycket det här är, o det kommer fungera och så......samtiden och samvaron kommer bli liten känns det som......

Kommer inte orka sena kvällar i all oändlighet, frånvaron och den lilla del i samvaron.... Kommer det fungera...eller massakerar vi det redan från början, utan att vara helt medvetna om hur det landar?

Kommer allt att börja flyta så småningom....eller ska det till slut brytas ner?

Vi ska göra det här, få det funka......på något vis.

Att ha kommit hit trodde jag aldrig skulle hända någonsin igen.......

På det andra planet jobbar vi vidare, letar ny inspiration, söker och försöker komma framåt.....

Och bästa för dagen....hittills ;) jag får äntligen börja med lätt träning =)

Inget gym ännu men ett litet steg på rätt väg =) =)

Well, now it´s soon time for TV-crime so.......see ya =)

Får man hata?

...........

Vet egentligen inte om jag gör det fullt ut men det börjar bli på god väg......

läget var egentligen rätt lugnt, ända tills sommaren började.....då vändes delar av min värld upp och ner och nu avlöser besvikelserna och sveken varandra......

jag trodde att det äntligen var på rätt väg, att lugnet skulle lägra sig, vissa delar av besvikelserna hade lagt sig även om de känns längst inne i hjärtat. Det gör ont att se sina allra närmaste utnyttjas och användas så, oron att de ska krossas i slutändan är stor eftersom jag vet att det någon gång kommer gå upp för dem hur verkligeheten ligger till.

Användande och utnyttjande är melodin och kan jag bli tillplattad och korssad på köpet så ses det väl som en bonus på köpet helt enkelt.

Känner mig så sårad och sviken, även om jag inte vill känna det så är det så det känns......

När man gjort allt, vänt ut och in på sig själv mer än man egentligen skulle klarat av för att kunna ge det allra bästa och sedan blir helt överkörd.....det är hårt. Det var inte värt ett skit......jag kunde lika gärna bara satt mig ner och skitit i allt, resultatet verkar ju kunna bli det samma.......

Att de dessutom vet vad som görs och hur det påverkar mig och ändå spelar med i spelet och låter det ske och vara okej......det sårar mer än något annat.....Vad gjorde jag för fel? Var allt slit, all uppoffring inte värd ett endaste dugg?

Är det så här det ska vara?

Varför varnade inte någon mig.......Att ge allt resulterar i att man också att man blir tillintetgjord till damm.....

Besvikelsen är större än vad som går att beskriva.....utplånande.....sårande och smärtsam.....

ibland undrar jag om det verkligen är värt det.......

Tiden går så fort ibland.....

händer massor hela tiden, utan att man tycker att man hunnit med någonting....konstigt egentligen...

Helgen som gick var iaf riktigt mysig....även om det kändes som om den var slut innan den knappt börjat.

Vi hittade på lite smått och hann gå på trevlig festlighet också   

Tråkigt dock att den försvann alldeles för fort och nu är mitt    på driven ett par dagar till....

Längtar som en tokig, ska bli så skönt att få sällskap igen, känns lite tomt.

Fått lite småmys med fis och fis i alla fall, hoppas på mera under helgen då det även ska blir stora festligheter eftersom det i år är jubileumsår för toppenklubben och snyggaste laget firar av ett seriesilver och en helt enorm säsong, framförallt hösten   .

Sedan måste vi hinna med lite planering och kanske en gnutta språkande om ett och annat också.

Igår och idag har det varit stressigt kan man väl säga.....

en del ärenden att ta tag i, saker att försöka fixa och det stora till idag som tråkigt nog blev en helflopp vilket jag nästan hade på känn efter slutet på förra veckan då det framkom en annan inriktning som jag inte varit vidtalad om....

Visade sig att det var helt och hållet det de förväntade sig...och inte alls det jag fått uppdrag om   ....

Inte blir man inspirerad precis...kändes ju som ett stort nederlag och inte som ett gott betyg precis....som en hopsjunken suffle....

Jag som precis börjat smågilla den typen av uppdrag.........

och inte var det bättre av att det hela föregicks av ett trist möte där man åter måste förundras över den totala bristen på kunskap och kompetens hos de styrande och den totala ignoransen över helheten och vad som borde prioriteras.... man önskar alla medborgare kunde höra, förstå och reagera över detta - hur ska vi få dem att begripa hur det ligger till och vad som kunde göras annorlunda och på vilket vis vi kan ge dem en helt annan säkerhet om vi bara fick möjligheten OCH dessutom att möjlgheterna till ett bättre användande av resurser finns men att det inte tillåts utvecklas för att det kommer från fel håll.......

Tja.....man kan inte annat än att förundras och önska att det kommer en dag.........

Nu är det dags att vila ut efter en lång och tuff dag. Hoppas på sköna drömmar   ...

Ska bli skönt när jag har mitt    här igen snart.

Puss o Kram

Sitter här med en viss frustration......önskar nu jag kunde få allt klart så man kommer någonstans, kan få ordning och låta allt falla på plats. Dessutom inte kul att se förfallet, inte kunna få träna, känna sig osund och ofräsch.....

Landar lätt ner i dåliga vanor, men nu börjar det bli dags att göra något åt det!

Vi får stötta varandra och se till att det blir bättre. Just nu dock, har jag ont och spänd som en fiolsträng, huvudvark och mindre kul......

Men nu ska vi se till att komma igång på allvar med hälsoarbetet på hemmaplan!

Hoppas jag hinner få ihop föreläsningen, få till allt i huvudet så att deet blir bra - känner mig just nu bara så tom.....som om tiden inte är nog, alldeles för trött, vilket gör att när det väl blir en liten stund över, lite lugn och ro så är hjärnan helt blank....... Vet ju att det finns där inne men kan bara inte fokusera....:/

Behöver lite energi, träning och påfyllning och sedan lugn och ro när jag fått vila ut ordentligt så jag kan få ihop allt ordentligt......Vill ju att sammanhanget ska flyta så att det blir bra.

Önskar också att allt annat kunde få landa på plats i lugn och ro, bli klart och ordnat och att vägen framför vore en aning tydligare....

Behöver min ängel en stund nu!!!!!! Få ta del av lite klokskap så att jag kan få sammanhanget tydligt och landa i alla tankar och känslor. Hitta mitt lugn, min glädje och all min energi och inspiration, allt som jag känner.

"there´s an angel, who gives me such visdom and makes me understand myself and what I feél......."